lördag 14 februari 2009

Jaha nu har datorn kraschat

Nu var det dags för datorn att lägga av. Yes vilken hit. Tur vi förhoppningsvis kan åka till Dalarna på onsdag.
Om Elins saltvärden ligger bra. Just nu verkar de ligga bra. För hon är pigg och glad.
På tisdag och onsdag ska vi träffa Elins läkare. Känns meningslöst men vi går dit får de prata. Öppnar vi munnen blir vi nog bara osams med dem.
Vi är alltså på väg mot Dalarna för att jag och farmor ska gå på genrepet av Melodifestivalen i Leksand.
Blir nog bra. Kul upplevelse i alla fall.
Ikväll är det ju Melodifestivalen i Skellefteå. Elin diggar redan Amy Diamond. Men hon sjunger på gamla låten och även Jimmy Janssons Amanda. Hon är go....
Elin har börjat prata mer till sina föräldrars lycka. Det går framåt i snigelfart men är helt ok.
Nu ska vi äta chipslåda. Mums.

tisdag 10 februari 2009

Elin har feber

Nu har Elin äntligen kommit till ro och somnat. Är hur aktiv som helst fastän hon har feber. En annan skulle ju inte orka nåt om man var dålig. Patrik har varit och fiskat hela dan. Har fortfarande inte kommit hem. Så Elin har inte sett sin pappa alls idag. Sov när han åkte och sover nu när han kommer hem. Kul. Men det tar de nog igen inatt. Ha ha ha.
Hoppas att Elin är frisk på torsdag. Då tänkte vi slå till med att åka till Ullared!!
Nu när Elin går på tillväxthormoner så växer hon så det knakar. Förr kunde hon ha en storlek jättelänge. Men nu kan hon inte ha sina kläder. Hjälp!
Imorgon kommer egentligen arbetsterapeuten hit men det är ju ingen idé nu när Elin inte är pigg. Måste komma ihåg att avboka det bara.
Ikväll när Elin somnat tittade jag på bilder i min mobil. Så klart kom alla tårar och tankar tillbaka. Det gör det ibland och de måste få komma. Alla dessa tankar varför....

söndag 8 februari 2009

Melodifestivalen och Me & I party

Så var det ju äntligen dags för denna tävling som alla hatälskar. Ha ha ha.
Elin var så trött trodde vi så vi la oss i sängen för att se Melodifestivalen på datorn.
Elin kunde då inte sova. Hon satt upp i sängen och riktigt njöt av musiken. den vi fastnade mest för var ju Alcazar. Vilken låt.
Elin kunde inte komma till ro förrän hon hört alla låtarna. Sen somnade hon gott.
I torsdags skulle jag på Me&I-party. När jag sa att jag skulle gå iväg såg man på Elin att hon ville med men kunde inte få fram det. Så jag klädde henne och tog henne med. Vilken lycka. hon satt i soffan där bredvid mig och riktigt njöt.
Fast alla pratade i mun på varann så det blev sorl och barnen skrek när de lekte så orkade Elin med det. Förut har hon nästan kollapsat av alla biljud runtom. Men inte nu. Det var så roligt att se henne lysa upp så. Hon har ju jämt varit med mig förr överallt.
Så nu har vi handlat kläder till henne och mig för 1000 spänn. Bara början... För i april kommer det mer kläder i kollektionen. Ha ha ha

lördag 7 februari 2009

Hinner aldrig skriva


Nu har det hänt lite på kort tid. Ändå hinner jag inte gå in på datorn och skriva av mig allt jag bär på.

Förra helgen började Elins saltnivåer att krångla. Först var det lågt!!! Inte bra för det har vi inte upplevt.

Elin sov mycket och var okontaktbar. Sluddrade när hon försökte prata. Riktigt otäckt.

Först när hon började kissa släppte allt för mig och det gick upp ett ljus. Vi hade varit på väg och vätskeförgiftat henne!!!!!

När man då ringer hennes sköterska säger hon åt oss att se till att hon kissar ur sig minst två tunga blöjor vilket vi gjorde. Då fick Elin ont i magen för att hon inte bajsat på två dar. Bara att sätta sig i bilen och åka till Ryhov. Där hjälper de henne att komma igång och samtidigt kollar hennes Natrium vilket har stigit och blivit för högt istället! Grattis jävla sköterska.

Så nu har vi kämpat hela veckan med det.

Elin är nu pigg som bara den och har börjat prata bra mycket mer än på länge. nyss satt hon och ropade på mormor. Mormor har hon inte sagt på jag vet inte när. Kul. Igår ropade hon på farmor!

Tillbaka till denna sköterska som har ett enormt kontrollbehov har nu gjort sig osams med oss.

När man tar ett Natriumprov tar det två timmar innan man får svar. Sen är det egentligen en läkare som ska säga svaret ifall man måste åtgärda det hela. Men vi ringer bara och den sköterska som svarar berättar för oss. Men inte nu längre. Det är inte vem som helst som får ge ut såna svar har vi fått höra. Tröttsamt att man bara ska möta motgångar hela tiden när det är upp till dem att stötta oss och hjälpa oss. För alla andra tycker vi gör ett jättejobb som kommit så här långt och är hemma.